Det var 20 år sedan jag träffade Karl-Henrik Robert, grundare av Stiftelsen Det Naturliga Steget och då vi tillsammans fick tid att utveckla ideer och strategier för ledarskap inom området Hållbar utveckling. Det var en tid av inspiration och kunskapsutveckling. För mig blev det frågan att lägga grunden till en ökad förståelse om spelregler och principer för ett långsiktigt och systematiskt arbete för en hållbar samhällsutveckling.
Idag 20 år senare träffade jag åter Karl-Henrik som i min intervju (www.speroecc.se)ger en bra bild av vilka frågeställningar som idag driver många företagsledare framåt. Komplexiteten i hållbarhetsfrågorna är dock så omfattande att utan vetenskapliga förhållingsätt i principer och målsättning blir färden framåt allt svårare.
I ett samhälle som nu tar sig igenom en större finansiell kris och skall möta oljekris, vattenbrist och klimathot så krävs aktivt ledarskap inom alla typer av organsationer. Som Karl-Henrik också mycket riktigt påpekar, den som förstår och kan definiera begreppet hållbarhet och kan sätta mål har också en möjlighet att finna rätt verktyg i en komplicerad affärsutveckling.
De senaste 10 årens arbete med Respect Table och andra Respect nätverk visar hur viktigt det är att definiera frågeställningarna i en långsiktig hållbar affärsutveckling. Vi har identifierat över 25 olika frågeställningar som på olika sätt berör det strategiska beslutsfattandet för VD. Att systematiskt lägga fast principer och mål för hållbarhetsarbetet underlättar. (Läs mer i de rapporter som finns tillgängliga på www.respect.se om Business Leaders Initiative on Climate Change (BLICC) och Business Leaders Initiative on Human Rights (BLIHR)
Effektivitet i strategiskt beslutsfattande (Strategy Execution)är också ett betydelsefullt inslag i en ledares vardag. I en studie som redovisas i Harvard Business Review – On point – Make Green Profitable så poängteras betydelsen av att ha förmågan att effektuera strategiska beslut. De komplexa hållbarhetsfrågorna ställer ledaren inför än större problem att effektuera strategiska beslut. Alltför ofta så leder misslyckande i att effektuera strategiska beslut till att ledare börjar ändra sin organisation. I studien så hävdas att det viktigare är att belysa frågor om beslutsrättigheter och hur frågorna kommuniceras i organisationen. Resultatet från 5 års arbete med studien visar att väl definierade beslutsrättigheter och en fungerande kommunikation inom organisationen är avgörande om man skall lyckas att effektuera beslut i organisationen. I en komplex verklighet som hållbarhetsfrågorna tillhör så blir därför denna färdighet än viktigare.
Det är lätt att numera finna både vetenskapliga grunder och affärsmässig motivation inom hållbarhetsområdet. En ledare som inte ännu har ägnat sig åt att formulera mål och strategi för sin organisation inom hållbarhetsområdet bör för egen del ta sig an de nya utmaningarna. Om inte, så ökar riskerna att få sitt eget och organisationens varumärke skadat betydligt.
Riskerna är många om inte organisationen förstår och har kunskap om vad som gäller i en hållbar affärsutveckling. Karl-Henrik Robert har en insikt i kunskapen och en förmåga att pedagogiskt utveckla ledarskapet inom området Hållbar utveckling. Det är en utvecklad och historisk vetenskap som lärdes ut av Det Naturliga Steget. Det var ingen ny vetenskap som en del trodde då Det Naturliga Steget utvecklades till ett affärskoncept. Det var ett pedagogisk arbetsätt. En vetenskaplig sakkunskap med en pedagogisk modell som gav förändringskraft för mig som individ och ledare inom min organisation eller det företag där jag verkade.
Kaj Embren
Kaj Embrén
Vi står inför ett politiskt val utan att de nationella och internationella Klimat och hållbarhetsfrågorna fått en plats på den politiska agendan. Det känns minst sagt obehagligt när vi dagligen möts av bilder från översvämmade områden i Europa, Kina, Indien och Pakistan. Torka i Ryssland eller översvämningar och dricksvattenkris i delstaten Iowa i USA. Övergödning och algrekord i Östersjöområdet liksom oljeutsläpp i Mexikanska Gulfen, Kina och Nigeria
Forskaren Johan Rockström och fd EU-parlamentarikern Anders Wikman har i förra veckans Sveriges Radioprogram – Godmorgon Världen – poängterat att både Klimatfrågan och Hållbarhetsarbetet helt tappats bort i de politiska valarbetet.
Det saknas dock inte möjligheter att agera. Under de senaste åren har både kommuner, regioner, företag och frivilliga organisationer agerat för att minska sin egen påverkan på klimatområdet och lagt fast riktlinjer för en hållbar utveckling. Devisen att tänka Globalt och handla lokalt passar väl in och borde ge både nationella och lokala politiska ledningar att känna ansvar.
Jag har gått igenom ett av de mest intressanta åtaganden där man som kommun åtar sig att gå längre än EU:s klimatåtagande (20-20-20) och som formulerats för svenska kommuner med kraftfullt ekonomiskt stöd – det sk Borgmästaravtalet. Jag finner då att endast 46 av Sveriges 290 kommuner har tex skrivit under de frivilliga Europeiska Borgmästaravtalet (www.eumayors.eu).
De fyra kommunerna Malmö, Stockholm, Lund och Växjö är samtliga som har skrivit under Borgmästaravtalet. De tillhör också det översta skiktet i både Miljöaktuellts kommunranking 2010 och Naturskyddsföreningens klimatindex 2010.
Sverige skulle behöva fler än de 46 kommunerna som redan antagit den ambitionsnivå som finns i avtalet. Ett stort antal kommuner som skriver under Borgmästaravtalet skulle öka Sveriges anseende ytterligare i Europa och samtidigt innebära ett bra stöd för svensk miljöteknik. Både hemmavid och för export.
En invändning från de kommuner som inte skrivit under Borgmästaravtalet kommer säkert att vara att man hävdar att vi gör ändå så mycket på området att vi inte behöver skriva under något Borgmästaravtal. Men då säger kommunerna också nej till möjlig finansiering av klimat- och energiinvesteringar från EU och som handlar om miljarder Euro de kommande åren. Inte särskilt klimatsmart.
Ett sätt att föra tillbaka klimat och hållbarhetsfrågorna i det politiska valarbetet är att visa politiskt ledarskap och börja agera nu.
Min fråga går därför till de politiska partierna i de kommuner (se bifogad lista) som ej skrivit på Borgmästaravtalet:
– Vill ni bidra till att klimat och hållbarhetsfrågorna får en bättre uppmärksamhet i valrörelsen och visa på handling genom att skriva under EU:s Borgmästaravtal?
PS: Jag kommer att följa upp denna fråga i veckan före valet i min blogg. Läs min blogg om Politiskt Ledarskap också på http://bloggar.miljoaktuellt.idg.se/
Lista på kommuner som ej skrivit på Borgmästaravtal eller är Klimatkommun (Kommunerna är nämnda i den ordning som de placerats i Miljöaktuellts Miljöranking 2010)
Sundsvall
Norrköping
Sigtuna
Örnsköldsvik
Umeå
Västerås
Huddinge
Ulricehamn
Lerum
Trosa
Aneby
Borlänge
Avesta
Åre
Kalmar
Upplands Väsby
Varberg
Alingsås
Gävle
Vänersborg
Kungsbacka
Mönsterås
Karlshamn
Uddevalla
Nacka
Kil
Ronneby
Borgholm
Ale
Nybro
Munkfors
Sunne
Nässjö
Uppvidinge
Söderhamn
Osby
Västervik
Strängnäs
Färgelanda
Nora
Kungsör
Eslöv
Härryda
Skellefteå
Tanum
Mullsjö
Gnesta
Sala
Nyköping
Tranås
Hallsberg
Habo
Luleå
Ängelholm
Mark
Söderköping
Timrå
Motala
Åmål
Lindesberg
Hudiksvall
Falun
Kumla
Kristinehamn
Sävsjö
Höör
Svedala
Eda
Övertorneå
Enköping
Tjörn
Tyresö
Kramfors
Svenljunga
Härnösand
Ljusnarsberg
Tranemo
Landskrona
Skövde
Katrineholm
Skara
Höganäs
Hammarö
Täby
Österåker
Järfälla
Knivsta
Perstorp
Arboga
Fagersta
Norrtälje
Oskarshamn
Trelleborg
Bromölla
Lomma
Partille
Boxholm
Kinda
Nordanstig
Östhammar
Vansbro
Lidingö
Flen
Vetlanda
Rättvik
Karlskoga
Ovanåker
Haparanda
Arvika
Dorotea
Vallentuna
Leksand
Hällefors
Solleftea
Öckerö
Bjuv
Mariestad
Stenungsund
Vaggeryd
HallstahammarÄlvdalen
Upplands-Bro
Gnosjö
Bollebygd
Lessebo
Laholm
Grästorp
SurahammarHörby
Degerfors
Svalöv
Hultsfred
Kalix
Mjölby
Tibro
Hjo
Ånge
Malung-Sälen
Filipstad
Danderyd
Tomelilla
Dals Ed
Ekerö
Forshaga
Lekeberg
Eksjö
Solna
Strömstad
Håbo
Tingsryd
Skurup
Bollnäs
Örkelljunga
Mörbylånga
Åstorp
Salem
Essunga
Tierp
Gagnef
Sölvesborg
Säter
Tidaholm
Krokom
Värmdö
Vimmerby
Vadstena,
Orust
Vellinge
Storuman
Markaryd
Sorsele
Härjedalen
Älvkarleby
Vingåker
Sotenäs
Kävlinge
Nykvarn
Ockelbo
Mellerud
Burlöv
Ystad
Boden
Storfors
Hofors
Överkalix
Vännäs
Årjäng
Lysekil
Simrishamn
Östra Göinge
Vaxholm
Klippan
Gullspång
Ljusdal
Oxelösund
Norberg
Älvsbyn
Torsås
Staffanstorp
Ljungby
Vårgårda
Ödeshög
Värnamo
Torsby
Malå
Båstad
Grums
Strömsund
Vilhelmina
Gällivare
Vara
Norsjö
Pajala
Köping
Bräcke
Sjöbo
Ydre
Munkedal
Robertsfors
Orsa
Skinnskatteberg
Emmaboda
Valdemarsvik
Ragunda
Berg
Herrljunga
Arvidsjaur
Vindeln
Bengtsfors
Nordmaling
Åsele
Karlsborg
Åtvidaberg
Kiruna
Töreboda
Arjeplog
Heby
Bjurholm
Det har nu gått 10 år sedan Global Compact – FN:s initiativ för att stärka företagens engagemang i viktiga samhällsfrågor. Sedan dess har 7000 företag i mer än 135 länder skrivit under Global Compacts 10 principer. Mellan den 23 -25 juni träffas i New York över 1000 VD:ar, ministrar, FN-tjänstemän och ledande NGO:s med en agenda som har sitt fokus på tre viktiga områden
- Agendan för hållbar utveckling
– Ledarskap för förändring
– Resultatinriktad utveckling
I skuggan av diskussionerna om att “business as ususal” inte längre är lösningen på de problem som samhället står inför så kan budskapet från New York få stor betydelse. Både budskap och aktiv handling är centrala.
Global Compact behövs för att ge röst åt ett allt större grupp av företag som förstått att det inte längre är frågan om “business as usual”. Dagligen läser vi exempel på regeringar och företag som misshushållar med pengar som inte används till det de är ämnade för.
Det är min förhoppning att vi får ett kraftfullt budskap från New York på några av de mest “brinnande” frågeställningar som handlar om Klimaträttvisa och Korruption.
Utan klimaträttvisa mellan I- och u-värld så skapas inget långsiktigt förtroende som kan leda fram till ett nytt internationellt klimatavtal. Och trots alla goda exempel på lokala initiativ så måste ändå frågan som lägger grunden för framgång – trovärdighet/hederlighet finnas tillsammans med ett stark ledarskap. Då får det globala arbetet för en hållbar utveckling det stöd det skulle behöva idag.
Kaj Embren
PS Respect startades tillsammans med The Body Shops grundare Gordon – och Anita Roddick för 10 år sedan. Vi har hitills bidragit med Business Leaders Initiative on Climate Change (BLICC ) och Business leadership on Human Rights (BLIHR) och med ett antal affärsprogram på Klimatområdet. De mest framgångrika är vårt arbete med att bla mäta utsläppen av växthusgaser (Svante) som visar på hur affärer och klimatfrågan hänger samman – läs mer www.respect.se
Ett bra verktyg och komplement är det sk CDM-systemet som kan spela en betydelsefull roll i klimatarbetet om det sker på villkor som Utvecklingsländerna och Industriländerna kan ha gemensamma intressen i.
Avsaknad av klimaträttvisa mellan I- och U-värld hotar idag hela överenskommelsen för ett kommande internationellt klimatavtal. U-länders situation tydliggörs dagligen av de allt mer förekommande reportagen som handlar om översvämningar, torka, konflikter och som har sin utgångspunkt i klimatförändringarna och bristande resurser.
En samsyn byggt på förtroende mellan mellan I- och U-länder är en förutsättning för att vi skall få ett hållbart klimatavtal.
Rättvisefrågorna måste få en större plats i förhandlingarna som tar tag i de verkliga vardagsinnehållet som handlar om innehåller rättvis resursfördelning, korruptionsrisker och byråkratiproblem. Det finns bara en modell som löser dessa problem och det är samarbete. Samarbetet måste löna sig och det måste finnas vinnare på båda sidor av förhandlingsbordet.
Men, vid sidan av förhandlingsborden så pågår det faktisk en utveckling på marknaden som inte har uppmärksammats tillräckligt och som borde få både politiker och företag att börja intressera sig för.
Vi vet att idag så omfattar EU:s handelsystem med utsläppsrätter ca 12000 industrianläggningar som svara för ca 50 % av EU ländernas totala utsläpp. Här finner vi energiintensiva industrier som kraftproducenter, cementfabriker, stålindustrier och pappersmassa industrier mfl. Här är det givet att deras egna energieffektiviseringsprogram och resursanvändning skall vara en central del i arbetet för att reducera utsläppen och ta sitt klimatansvar.
CDM systemet utgör en mindre del i detta arbete, men ändå en viktig del av systemet med utsläppsrätter, och särskilt i relation till U-länderna. Vi har idag nära 1000 CDM projekt i 50-talet utvecklingsländer. Endast 23 av dem är i Afrika. Vi behöver en kreativ utveckling för att finna metoder som skulle underlätta relationerna mellan U-världens lokala marknad och I-världens större företag.
De flesta av de stora industriaktörer har av naturliga skäl inte mycket relationer med U-länderna när vi tittar på deras underleverantörer. De företag som dock har ett stort antal underleverantörer i U-länderna tex företag som IKEA, H&M, Coca-Cola, Mark&Spencer, Carrefour, ASDA, NIKE och Wal-Mart är oftast inte involverade i CDM utvecklingen inom handelssystemet. Men, de har stor kompetens om hur man måste bygga relationer med lokala producenter i U-länderna.
Många arbetar med gröna underleverantörs system och frågan om hållbar utveckling har fått prioritet i deras marknadsmodeller för ett hållbart företagande. Allt fler i dessa multinationella företag kräver att underleverantörerna rapporterar utsläppen av växthusgaser.
Ett samarbete mellan marknadens aktörer där de stora utsläppsföretagen i handels systemet lär av med företag med många underleverantörer i U-länderna skulle ha 6 viktiga förtjänster:
1. Säkra kvaliteten på den lokala nivån i U-länderna.
2. Minska riskerna för korruption och byråkrati
3. Öka intresset för investeringar i klimatprojekt även utanför CDM i U-länderna
4. Stärka hållbarhetsarbete i både I- och U-länder
5. Fler kvalitetsstarka CDM-projekt och ökad handel
6. Marknadssamarbete för effektivare utnyttjande av kompetens
Härigenom tar man vara på en existerande struktur med bra logistik i relation till många U-länder och ökar intresset för ett bättre CDM system där hållbar utveckling får en bättre ställning.
Därför är det lovande och inspirerande att Sida nu utvecklat sin syn i det sk Business for Development – B4D som kan bli en starkt svenskt bidrag till att allokera resurser för en starkare hållbar utveckling i U-länderna baserade på en vinn-vinn situation i både U- och I-länder. Vid Sida senaste konferens i Härnösand 17-19 Maj deltog ett stort antal utvecklingsländer i Afrika som kan bli betydelsefulla aktörer i de fortsatta samtalen kring Sidas nya B4D program. Låt oss hoppas att detta kan bli ett bra svenskt inspel inför de kommande förhandlingarna om ett nytt internationellt rättvist klimatavtal.
Kaj Embren