Det var 20 år sedan jag träffade Karl-Henrik Robert, grundare av Stiftelsen Det Naturliga Steget och då vi tillsammans fick tid att utveckla ideer och strategier för ledarskap inom området Hållbar utveckling. Det var en tid av inspiration och kunskapsutveckling. För mig blev det frågan att lägga grunden till en ökad förståelse om spelregler och principer för ett långsiktigt och systematiskt arbete för en hållbar samhällsutveckling.

Idag 20 år senare träffade jag åter Karl-Henrik som i min intervju (www.speroecc.se)ger en bra bild av vilka frågeställningar som idag driver många företagsledare framåt. Komplexiteten i hållbarhetsfrågorna är dock så omfattande att utan vetenskapliga förhållingsätt i principer och målsättning blir färden framåt allt svårare.

I ett samhälle som nu tar sig igenom en större finansiell kris och skall möta oljekris, vattenbrist och klimathot så krävs aktivt ledarskap inom alla typer av organsationer. Som Karl-Henrik också mycket riktigt påpekar, den som förstår och kan definiera begreppet hållbarhet och kan sätta mål har också en möjlighet att finna rätt verktyg i en komplicerad affärsutveckling.

De senaste 10 årens arbete med Respect Table och andra Respect nätverk  visar hur viktigt det är att definiera frågeställningarna i en långsiktig hållbar affärsutveckling. Vi har identifierat över 25 olika frågeställningar som på olika sätt berör det strategiska beslutsfattandet för VD. Att systematiskt lägga fast principer och mål för hållbarhetsarbetet underlättar. (Läs mer i de rapporter som finns tillgängliga på www.respect.se om Business Leaders Initiative on Climate Change (BLICC) och Business Leaders Initiative on Human Rights (BLIHR)

Effektivitet i strategiskt  beslutsfattande (Strategy Execution)är också ett betydelsefullt inslag i en ledares vardag. I en studie som redovisas i Harvard Business Review – On point – Make Green Profitable så poängteras betydelsen av att ha förmågan att effektuera strategiska  beslut. De komplexa hållbarhetsfrågorna ställer ledaren inför än större problem att effektuera strategiska beslut. Alltför ofta så leder misslyckande i att effektuera strategiska beslut till att ledare börjar ändra sin organisation. I studien så hävdas att det viktigare är att belysa frågor om beslutsrättigheter och hur frågorna kommuniceras i organisationen. Resultatet från 5 års arbete med studien visar att  väl definierade beslutsrättigheter och en fungerande kommunikation inom organisationen är avgörande  om man skall lyckas att effektuera beslut i organisationen. I en komplex verklighet som hållbarhetsfrågorna tillhör så blir därför denna färdighet än viktigare.

Det är lätt att numera finna både vetenskapliga grunder och affärsmässig motivation inom hållbarhetsområdet. En ledare som inte ännu har ägnat sig åt att formulera mål och strategi för sin organisation inom hållbarhetsområdet bör för egen del ta sig an de nya utmaningarna. Om inte, så ökar riskerna att få sitt eget och organisationens varumärke skadat betydligt.

Riskerna är många om inte organisationen förstår och har kunskap om vad som gäller i en hållbar affärsutveckling. Karl-Henrik Robert har en insikt i kunskapen och en förmåga att pedagogiskt utveckla ledarskapet inom området Hållbar utveckling. Det är en utvecklad och historisk vetenskap som lärdes ut av Det Naturliga Steget. Det var ingen ny vetenskap som en del trodde då Det Naturliga Steget utvecklades till ett affärskoncept.  Det var ett pedagogisk arbetsätt. En vetenskaplig sakkunskap med en pedagogisk modell som gav förändringskraft för mig som individ och ledare inom min organisation eller det företag där jag verkade.

Kaj Embren

Politiskt Ledarskap i en hållbar samhällsutveckling – Almedalsreflektioner

Hemma igen efter en intensiv och inspirerande Almedalsvecka. Det finns enligt mitt sätt att se och uppleva denna vecka som inte bara en politikervecka. För mig handlar det mer om att ta pulsen på vart vi är på väg i samhällsutvecklingen. Jag berörde det i min förra blogg. Med politiskt ledarskap i hållbarhet har jag i denna blogg koncentrerat mig på två olika perpektiv.

Är politiken på väg att möta de globala samhällsproblem vi står inför? Klimathotet, Fattigdomsbekämpning, Rättvis fördelning mellan I och U-värld och Välfärdsstatens långsiktiga utveckling.

Den andra frågan för mig handlar om det politiska ledarskapet inom en av nyckelfrågorna för Sveriges varumärke utomlands – Svensk Miljöteknikexport.

Låt mig först kommentera den första frågan. En del har kritiskt belyst frågan att det inte bara är politiker som numera besöker Almedalsveckan. Andra talar om särintressen och debatten florerar om vad som är särintresse. Om vi istället blickar in i vår samhällsmodell/välfärdsmodell så är min slutsats att den politiska sektorn inte ensamt klarar av att möta den hotbild vi står inför.

Vi behöver en ny intressentmodell baserad på fler aktörer i samhällsutvecklingen. Även om jag inte var med under tiden för Saltsjöbadsavtalens diskussioner så har jag ändå förstått att vi då stod inför ett stort nationellt samhällsproblem (strejker och social oro). Genom en grundläggande förståelse mellan Arbetsgivare – Fackliga organisationer och Regering så kunde viktiga fundament för välfärdssamhället börja byggas.

Dagens samhällsproblem är dock mer globala än någonsin. Vi är medlemmar i EU och det råder spända relationer mellan I- och U-länder. Samhällsproblemen sträcker sig över nationsgränserna och vi behöver utveckla nya partnerskap mellan politik och intressenter. I Almedalen så fanns flera av de nya intressenterna på plats.

Almedalsveckan har under de tre senaste åren dragit till sig allt fler intressenter vid sidan av den politiska scenen, men reflektioner kring denna utveckling visar sig tyvärr alltför sällan från den politiska scenen och bland de politiska journalisterna.

Givetvis är de traditionella lobbyisterna på plats och “särintressena” agerar för att minimera effekterna från politiska beslut. Men låt oss ha vårt fokus på de intressenter som ligger i framkant av utvecklingen. De nya intressenterna. Vi hittar dem både bland företag, ideella organisationer och nätverk. De har av olika skäl ett intresse att positivt engagerar sig för att lösa viktiga samhällsproblem. Blickar vi ut i världen så har vi idag mer än 40.000 globalt verksamma NGO.s (Non Government Organisations). Det är en fyrdubbling på de senaste 10 åren. Jag fick en siffra på att Almedalen hade drygt 100 fler NGOs under 2010 jämfört med 2009.

Och det är framförallt inom miljö- och hållbarhetsområdet vi hittar flera av de nya intressenterna både på lokal- regional och central nivå. Intressenter som kommer att bidra till den nya hållbara samhällsutvecklingen som är både betydelsefull och nödvändig – särskilt i kölvattnet av den ekonomiska krisen och vår framtida samhällsmodell.

Även de traditionella intressenterna har börjat ompositionerna sig. Se bara på vad som händer inom bilindustrin. Att promenera i Visby hamn dessa dagar var en upplevelse. Här kunde vi uppleva ett utbud av bilar från all världens bilproducenter som får oss som undrat vad som hänt….. Så tyst under så lång tid och plötsligt händer det. Alternativen finns på plats. Här fanns vår nya förnyelsebara transportflotta, energiaktörerna som producerar långsiktig hållbar värme och elektricitet, vattennätverken, teknikkonsulterna, innovatörerna och investerarna för ny miljövänlig teknik och systemlösningar. Men de nya sociala entreprenörerna saknades inte heller. Här fanns de som arbetar både på en mer aktionsinriktad global arena med världsfattigdom, marknadslösningar i U-länderna och med fördelningsfrågor i centrum.

Det politiska ledarskapets dialog med de nya intressenterna skall givetvis innehålla smarta incitament och lagstiftning som underlättar för dem som vill vara med att bidra till en hållbar långsiktig samhällsmodell. Verktygslådan är välkänd bland politiker, men frågan om man är tillräckligt modig att med lagar, skatter, avgifter och bidrag gynna de som har ambitioner och som ligger i framkant av samhällsutvecklingen.

Det vore intressant om vi till nästa Almedalsvecka kan få en ytterligare förstärkt intressentdialog för en ny hållbar välfärdsmodell och avslutar kapitlet särintressen. För det är här – i intressentdialogen – den politiska sektorn kan hämta sin nyrekrytering och partners för det framtida välfärdsbygget.

Den andra frågan om det politiska ledarskapet är än mer akut. Här handlar det om den svenska miljöteknikens och dess hållbara utveckling i Sverige och dess möjligheter att konkurrera på den internationella marknaden.

Trots god kompetens och erfarenheter inom näringsliv och samhälle så saknas det uppenbart politisk ledarskap hur Sverige skall strukturera sin profil både inom och utanför Sverige. Det saknas inte aktörer, men däremot politiskt ledarskap. Medan länder som Danmark, England, Frankrike, Tyskland, Kina mfl tar hem nya uppdrag i sina orderböcker så ägnar vi oss i Sverige för mycket åt att misstänkliggöra varandras ambitioner hos myndigheter och organisationer när det gäller hur de svenska intressena på denna tillväxtmarknad skall koordineras.

Otydlighet och bristande politiskt ledarskap får negativa effekter hos både företag, organisationer och investerare. Vi har en intressentdialog som är positiv för både nya jobb och nya exportmarknader för en hållbar samhällsutveckling, men den kan snabbt förändras om inte vi också får ett politiskt ledarskap.

Tyvärr så missades chansen att förmedla detta i Almedalen.

Kaj Embren

Pånyttfödelsen i Almedalen känns inspirerande. Det är nu en strategisk politisk mötesplats som speglar dagens samhällsproblem. Alltfler företag och andra intressenter är på plats. En naturlig utveckling eftersom samhällsansvarsfrågorna har tagit sig in i både styrelser och företagsledning i hela näringslivet.

Den svenska välfärdsmodellen startade med en – vad vi idag skulle kalla – en intressentdialog – och som då lade en grund för ett samspel mellan regering, arbetsmarknadens parter och den politiska sektorn. Aktörerna och frågeställningarna är mer globala idag än vad som kännetecknade Saltsjöbadsandans tid. Men är det möjligt att vi nu ser en ny svensk modell på väg att pånyttföddas?

Med mer än 450 journalister på plats och där frågorna om miljö-klimat och hållbarhet klart dominerar (mer än 200 event med detta innehåll) så borde diskussioner och mediabevakningen visa på en starkt grön svenskt tillväxtsektor som når ut både i Sverige och internationellt.

Det är inte bara inom den nya clean-tech förtetagen som utveckling och tillväxt sker. Även stora företag som tex SKF leder en utveckling som kan bidra till svenska exportmöjligheter. En förhoppning är att svenska inhemska intressen sluter sig samman och strategiskt samordnar sitt agerande. Sverige är trots allt ett litet land och måste stå stark inför konkurrenter där kineser, amerikanare, engelsmän, tyskar och fransmän mfl agerar.
Här krävs också ett politiskt ledarskap som borde visa upp sig på Gotland.

För att få en försmak på ett av de seminarier som belyser svensk miljöteknik så har jag gjort en intervju med Ola Hildingsson, VD för Domsjö fabriker. Ett bra exempel på vad som händer inom svenska skogsindustrin och bioenergiområdet. 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört med oljans 30,8 procent. Det visar Svebios analys av preliminär statistik. Redan tidigare har man visat att bioenergin ger mer energi än vattenkraften och kärnkraften tillsammans, men nu har bioenergin också passerat oljan. Och skogsråvaran har många nya marknader – se intervjun och förstå vad jag menar.

Välkommen till dialogen i  Almedalen !

Kaj Embren

PS Den svenska strategin på miljöteknikområdet diskuteras den 8 juli mellan kl 14-17 I Länsstyrelsens trädgård på Strandgatan 1 i Visby. Andra event som Respect är involverade som också har beröring till miljöteknik frågorna är BLICC seminariet tisdag 6 juli kl 13.00–15.00 på Teaterskeppet inre hamnen, Visby. Du är också välkommen att träffa mig på minglet på Briggen som ligger i Visby hamn den 5 juli kl mellan 17-22.

Fred Dubee is born in Canada. He was educated in Canada, Switzerland, Ireland, the United Kingdom and Austria; he joined the automotive industry in 1968 where he spent three decades unevenly distributed in North and South America, Europe and Asia In the spring of 2000, Fred Dubee undertook an assignment to support the preparation of the Global Compact launch and in October 2000, he joined the United Nations as Senior Officer, Global Compact, Executive Office of the Secretary-General. He continues to serve the United Nations as a Senior Advisor and works extensively in China and throughout Asia.

http://www.leaderssummit2010.org

Sunita Narain is an Indian environmentalist and political activist as well as a major proponent of the Green concept of sustainable development. Narain has been with the India-based Centre for Science and Environment since 1982. She is currently the director of the Centre and the director of the Society for Environmental Communications and publisher of the fortnightly magazine, Down To Earth.

www.cseindia.org

Nästa sida »