Det var 20 år sedan jag träffade Karl-Henrik Robert, grundare av Stiftelsen Det Naturliga Steget och då vi tillsammans fick tid att utveckla ideer och strategier för ledarskap inom området Hållbar utveckling. Det var en tid av inspiration och kunskapsutveckling. För mig blev det frågan att lägga grunden till en ökad förståelse om spelregler och principer för ett långsiktigt och systematiskt arbete för en hållbar samhällsutveckling.

Idag 20 år senare träffade jag åter Karl-Henrik som i min intervju (www.speroecc.se)ger en bra bild av vilka frågeställningar som idag driver många företagsledare framåt. Komplexiteten i hållbarhetsfrågorna är dock så omfattande att utan vetenskapliga förhållingsätt i principer och målsättning blir färden framåt allt svårare.

I ett samhälle som nu tar sig igenom en större finansiell kris och skall möta oljekris, vattenbrist och klimathot så krävs aktivt ledarskap inom alla typer av organsationer. Som Karl-Henrik också mycket riktigt påpekar, den som förstår och kan definiera begreppet hållbarhet och kan sätta mål har också en möjlighet att finna rätt verktyg i en komplicerad affärsutveckling.

De senaste 10 årens arbete med Respect Table och andra Respect nätverk  visar hur viktigt det är att definiera frågeställningarna i en långsiktig hållbar affärsutveckling. Vi har identifierat över 25 olika frågeställningar som på olika sätt berör det strategiska beslutsfattandet för VD. Att systematiskt lägga fast principer och mål för hållbarhetsarbetet underlättar. (Läs mer i de rapporter som finns tillgängliga på www.respect.se om Business Leaders Initiative on Climate Change (BLICC) och Business Leaders Initiative on Human Rights (BLIHR)

Effektivitet i strategiskt  beslutsfattande (Strategy Execution)är också ett betydelsefullt inslag i en ledares vardag. I en studie som redovisas i Harvard Business Review – On point – Make Green Profitable så poängteras betydelsen av att ha förmågan att effektuera strategiska  beslut. De komplexa hållbarhetsfrågorna ställer ledaren inför än större problem att effektuera strategiska beslut. Alltför ofta så leder misslyckande i att effektuera strategiska beslut till att ledare börjar ändra sin organisation. I studien så hävdas att det viktigare är att belysa frågor om beslutsrättigheter och hur frågorna kommuniceras i organisationen. Resultatet från 5 års arbete med studien visar att  väl definierade beslutsrättigheter och en fungerande kommunikation inom organisationen är avgörande  om man skall lyckas att effektuera beslut i organisationen. I en komplex verklighet som hållbarhetsfrågorna tillhör så blir därför denna färdighet än viktigare.

Det är lätt att numera finna både vetenskapliga grunder och affärsmässig motivation inom hållbarhetsområdet. En ledare som inte ännu har ägnat sig åt att formulera mål och strategi för sin organisation inom hållbarhetsområdet bör för egen del ta sig an de nya utmaningarna. Om inte, så ökar riskerna att få sitt eget och organisationens varumärke skadat betydligt.

Riskerna är många om inte organisationen förstår och har kunskap om vad som gäller i en hållbar affärsutveckling. Karl-Henrik Robert har en insikt i kunskapen och en förmåga att pedagogiskt utveckla ledarskapet inom området Hållbar utveckling. Det är en utvecklad och historisk vetenskap som lärdes ut av Det Naturliga Steget. Det var ingen ny vetenskap som en del trodde då Det Naturliga Steget utvecklades till ett affärskoncept.  Det var ett pedagogisk arbetsätt. En vetenskaplig sakkunskap med en pedagogisk modell som gav förändringskraft för mig som individ och ledare inom min organisation eller det företag där jag verkade.

Kaj Embren

Vi står inför ett politiskt val utan att de nationella och internationella Klimat och hållbarhetsfrågorna fått en plats på den politiska agendan. Det känns minst sagt obehagligt när vi dagligen möts av bilder från översvämmade områden i Europa, Kina, Indien och Pakistan. Torka i Ryssland eller översvämningar och dricksvattenkris i delstaten Iowa i USA. Övergödning och algrekord i Östersjöområdet liksom oljeutsläpp i Mexikanska Gulfen, Kina och Nigeria

Forskaren Johan Rockström och fd EU-parlamentarikern Anders Wikman har i förra veckans Sveriges Radioprogram – Godmorgon Världen – poängterat att både Klimatfrågan och Hållbarhetsarbetet helt tappats bort i de politiska valarbetet.

Det saknas dock inte möjligheter att agera. Under de senaste åren har både kommuner, regioner, företag och frivilliga organisationer agerat för att minska sin egen påverkan på klimatområdet och lagt fast riktlinjer för en hållbar utveckling. Devisen att tänka Globalt och handla lokalt passar väl in och borde ge både nationella och lokala politiska ledningar att känna ansvar.

Jag har gått igenom ett av de mest intressanta åtaganden där man som kommun åtar sig att gå längre än EU:s klimatåtagande (20-20-20) och som formulerats för svenska kommuner med kraftfullt ekonomiskt stöd – det sk Borgmästaravtalet. Jag finner då att endast 46 av Sveriges 290 kommuner har tex skrivit under de frivilliga Europeiska Borgmästaravtalet (www.eumayors.eu).

De fyra kommunerna Malmö, Stockholm, Lund och Växjö är samtliga som har skrivit under Borgmästaravtalet. De tillhör också det översta skiktet i både Miljöaktuellts kommunranking 2010 och Naturskyddsföreningens klimatindex 2010.

Sverige skulle behöva fler än de 46 kommunerna som redan antagit den ambitionsnivå som finns i avtalet. Ett stort antal kommuner som skriver under Borgmästaravtalet skulle öka Sveriges anseende ytterligare i Europa och samtidigt innebära ett bra stöd för svensk miljöteknik.  Både hemmavid och för export.

En invändning från de kommuner som inte skrivit under Borgmästaravtalet kommer säkert att vara att man hävdar att vi gör ändå så mycket på området att vi inte behöver skriva under något Borgmästaravtal. Men då säger kommunerna också nej till möjlig finansiering av klimat- och energiinvesteringar från EU och som handlar om miljarder Euro de kommande åren. Inte särskilt klimatsmart.

Ett sätt att föra tillbaka klimat och hållbarhetsfrågorna i det politiska valarbetet är att visa politiskt ledarskap och börja agera nu.

Min fråga går därför till de politiska partierna i de kommuner (se bifogad lista) som ej skrivit på Borgmästaravtalet:

– Vill ni bidra till att klimat och hållbarhetsfrågorna får en bättre uppmärksamhet i valrörelsen och visa på handling genom att skriva under EU:s Borgmästaravtal?

PS: Jag kommer att följa upp denna fråga i veckan före valet i min blogg. Läs min blogg om Politiskt Ledarskap också på http://bloggar.miljoaktuellt.idg.se/

Lista på kommuner som ej skrivit på Borgmästaravtal eller är Klimatkommun (Kommunerna är nämnda i den ordning som de placerats i Miljöaktuellts Miljöranking 2010)

Sundsvall

Norrköping

Sigtuna

Örnsköldsvik

Umeå

Västerås

Huddinge

Ulricehamn

Lerum

Trosa

Aneby

Borlänge

Avesta

Åre

Kalmar

Upplands Väsby

Varberg

Alingsås

Gävle

Vänersborg

Kungsbacka

Mönsterås

Karlshamn

Uddevalla

Nacka

Kil

Ronneby

Borgholm

Ale

Nybro

Munkfors

Sunne

Nässjö

Uppvidinge

Söderhamn

Osby

Västervik

Strängnäs

Färgelanda

Nora

Kungsör

Eslöv

Härryda

Skellefteå

Tanum

Mullsjö

Gnesta

Sala

Nyköping

Tranås

Hallsberg

Habo

Luleå

Ängelholm

Mark

Söderköping

Timrå

Motala

Åmål

Lindesberg

Hudiksvall

Falun

Kumla

Kristinehamn

Sävsjö

Höör

Svedala

Eda

Övertorneå

Enköping

Tjörn

Tyresö

Kramfors

Svenljunga

Härnösand

Ljusnarsberg

Tranemo

Landskrona

Skövde

Katrineholm

Skara

Höganäs

Hammarö

Täby

Österåker

Järfälla

Knivsta

Perstorp

Arboga

Fagersta

Norrtälje

Oskarshamn

Trelleborg

Bromölla

Lomma

Partille

Boxholm

Kinda

Nordanstig

Östhammar

Vansbro

Lidingö

Flen

Vetlanda

Rättvik

Karlskoga

Ovanåker

Haparanda

Arvika

Dorotea

Vallentuna

Leksand

Hällefors

Solleftea

Öckerö

Bjuv

Mariestad

Stenungsund

Vaggeryd

HallstahammarÄlvdalen

Upplands-Bro

Gnosjö

Bollebygd

Lessebo

Laholm

Grästorp

SurahammarHörby

Degerfors

Svalöv

Hultsfred

Kalix

Mjölby

Tibro

Hjo

Ånge

Malung-Sälen

Filipstad

Danderyd

Tomelilla

Dals Ed

Ekerö

Forshaga

Lekeberg

Eksjö

Solna

Strömstad

Håbo

Tingsryd

Skurup

Bollnäs

Örkelljunga

Mörbylånga

Åstorp

Salem

Essunga

Tierp

Gagnef

Sölvesborg

Säter

Tidaholm

Krokom

Värmdö

Vimmerby

Vadstena,

Orust

Vellinge

Storuman

Markaryd

Sorsele

Härjedalen

Älvkarleby

Vingåker

Sotenäs

Kävlinge

Nykvarn

Ockelbo

Mellerud

Burlöv

Ystad

Boden

Storfors

Hofors

Överkalix

Vännäs

Årjäng

Lysekil

Simrishamn

Östra Göinge

Vaxholm

Klippan

Gullspång

Ljusdal

Oxelösund

Norberg

Älvsbyn

Torsås

Staffanstorp

Ljungby

Vårgårda

Ödeshög

Värnamo

Torsby

Malå

Båstad

Grums

Strömsund

Vilhelmina

Gällivare

Vara

Norsjö

Pajala

Köping

Bräcke

Sjöbo

Ydre

Munkedal

Robertsfors

Orsa

Skinnskatteberg

Emmaboda

Valdemarsvik

Ragunda

Berg

Herrljunga

Arvidsjaur

Vindeln

Bengtsfors

Nordmaling

Åsele

Karlsborg

Åtvidaberg

Kiruna

Töreboda

Arjeplog

Heby

Bjurholm

Politiskt Ledarskap i en hållbar samhällsutveckling – Almedalsreflektioner

Hemma igen efter en intensiv och inspirerande Almedalsvecka. Det finns enligt mitt sätt att se och uppleva denna vecka som inte bara en politikervecka. För mig handlar det mer om att ta pulsen på vart vi är på väg i samhällsutvecklingen. Jag berörde det i min förra blogg. Med politiskt ledarskap i hållbarhet har jag i denna blogg koncentrerat mig på två olika perpektiv.

Är politiken på väg att möta de globala samhällsproblem vi står inför? Klimathotet, Fattigdomsbekämpning, Rättvis fördelning mellan I och U-värld och Välfärdsstatens långsiktiga utveckling.

Den andra frågan för mig handlar om det politiska ledarskapet inom en av nyckelfrågorna för Sveriges varumärke utomlands – Svensk Miljöteknikexport.

Låt mig först kommentera den första frågan. En del har kritiskt belyst frågan att det inte bara är politiker som numera besöker Almedalsveckan. Andra talar om särintressen och debatten florerar om vad som är särintresse. Om vi istället blickar in i vår samhällsmodell/välfärdsmodell så är min slutsats att den politiska sektorn inte ensamt klarar av att möta den hotbild vi står inför.

Vi behöver en ny intressentmodell baserad på fler aktörer i samhällsutvecklingen. Även om jag inte var med under tiden för Saltsjöbadsavtalens diskussioner så har jag ändå förstått att vi då stod inför ett stort nationellt samhällsproblem (strejker och social oro). Genom en grundläggande förståelse mellan Arbetsgivare – Fackliga organisationer och Regering så kunde viktiga fundament för välfärdssamhället börja byggas.

Dagens samhällsproblem är dock mer globala än någonsin. Vi är medlemmar i EU och det råder spända relationer mellan I- och U-länder. Samhällsproblemen sträcker sig över nationsgränserna och vi behöver utveckla nya partnerskap mellan politik och intressenter. I Almedalen så fanns flera av de nya intressenterna på plats.

Almedalsveckan har under de tre senaste åren dragit till sig allt fler intressenter vid sidan av den politiska scenen, men reflektioner kring denna utveckling visar sig tyvärr alltför sällan från den politiska scenen och bland de politiska journalisterna.

Givetvis är de traditionella lobbyisterna på plats och “särintressena” agerar för att minimera effekterna från politiska beslut. Men låt oss ha vårt fokus på de intressenter som ligger i framkant av utvecklingen. De nya intressenterna. Vi hittar dem både bland företag, ideella organisationer och nätverk. De har av olika skäl ett intresse att positivt engagerar sig för att lösa viktiga samhällsproblem. Blickar vi ut i världen så har vi idag mer än 40.000 globalt verksamma NGO.s (Non Government Organisations). Det är en fyrdubbling på de senaste 10 åren. Jag fick en siffra på att Almedalen hade drygt 100 fler NGOs under 2010 jämfört med 2009.

Och det är framförallt inom miljö- och hållbarhetsområdet vi hittar flera av de nya intressenterna både på lokal- regional och central nivå. Intressenter som kommer att bidra till den nya hållbara samhällsutvecklingen som är både betydelsefull och nödvändig – särskilt i kölvattnet av den ekonomiska krisen och vår framtida samhällsmodell.

Även de traditionella intressenterna har börjat ompositionerna sig. Se bara på vad som händer inom bilindustrin. Att promenera i Visby hamn dessa dagar var en upplevelse. Här kunde vi uppleva ett utbud av bilar från all världens bilproducenter som får oss som undrat vad som hänt….. Så tyst under så lång tid och plötsligt händer det. Alternativen finns på plats. Här fanns vår nya förnyelsebara transportflotta, energiaktörerna som producerar långsiktig hållbar värme och elektricitet, vattennätverken, teknikkonsulterna, innovatörerna och investerarna för ny miljövänlig teknik och systemlösningar. Men de nya sociala entreprenörerna saknades inte heller. Här fanns de som arbetar både på en mer aktionsinriktad global arena med världsfattigdom, marknadslösningar i U-länderna och med fördelningsfrågor i centrum.

Det politiska ledarskapets dialog med de nya intressenterna skall givetvis innehålla smarta incitament och lagstiftning som underlättar för dem som vill vara med att bidra till en hållbar långsiktig samhällsmodell. Verktygslådan är välkänd bland politiker, men frågan om man är tillräckligt modig att med lagar, skatter, avgifter och bidrag gynna de som har ambitioner och som ligger i framkant av samhällsutvecklingen.

Det vore intressant om vi till nästa Almedalsvecka kan få en ytterligare förstärkt intressentdialog för en ny hållbar välfärdsmodell och avslutar kapitlet särintressen. För det är här – i intressentdialogen – den politiska sektorn kan hämta sin nyrekrytering och partners för det framtida välfärdsbygget.

Den andra frågan om det politiska ledarskapet är än mer akut. Här handlar det om den svenska miljöteknikens och dess hållbara utveckling i Sverige och dess möjligheter att konkurrera på den internationella marknaden.

Trots god kompetens och erfarenheter inom näringsliv och samhälle så saknas det uppenbart politisk ledarskap hur Sverige skall strukturera sin profil både inom och utanför Sverige. Det saknas inte aktörer, men däremot politiskt ledarskap. Medan länder som Danmark, England, Frankrike, Tyskland, Kina mfl tar hem nya uppdrag i sina orderböcker så ägnar vi oss i Sverige för mycket åt att misstänkliggöra varandras ambitioner hos myndigheter och organisationer när det gäller hur de svenska intressena på denna tillväxtmarknad skall koordineras.

Otydlighet och bristande politiskt ledarskap får negativa effekter hos både företag, organisationer och investerare. Vi har en intressentdialog som är positiv för både nya jobb och nya exportmarknader för en hållbar samhällsutveckling, men den kan snabbt förändras om inte vi också får ett politiskt ledarskap.

Tyvärr så missades chansen att förmedla detta i Almedalen.

Kaj Embren

Pånyttfödelsen i Almedalen känns inspirerande. Det är nu en strategisk politisk mötesplats som speglar dagens samhällsproblem. Alltfler företag och andra intressenter är på plats. En naturlig utveckling eftersom samhällsansvarsfrågorna har tagit sig in i både styrelser och företagsledning i hela näringslivet.

Den svenska välfärdsmodellen startade med en – vad vi idag skulle kalla – en intressentdialog – och som då lade en grund för ett samspel mellan regering, arbetsmarknadens parter och den politiska sektorn. Aktörerna och frågeställningarna är mer globala idag än vad som kännetecknade Saltsjöbadsandans tid. Men är det möjligt att vi nu ser en ny svensk modell på väg att pånyttföddas?

Med mer än 450 journalister på plats och där frågorna om miljö-klimat och hållbarhet klart dominerar (mer än 200 event med detta innehåll) så borde diskussioner och mediabevakningen visa på en starkt grön svenskt tillväxtsektor som når ut både i Sverige och internationellt.

Det är inte bara inom den nya clean-tech förtetagen som utveckling och tillväxt sker. Även stora företag som tex SKF leder en utveckling som kan bidra till svenska exportmöjligheter. En förhoppning är att svenska inhemska intressen sluter sig samman och strategiskt samordnar sitt agerande. Sverige är trots allt ett litet land och måste stå stark inför konkurrenter där kineser, amerikanare, engelsmän, tyskar och fransmän mfl agerar.
Här krävs också ett politiskt ledarskap som borde visa upp sig på Gotland.

För att få en försmak på ett av de seminarier som belyser svensk miljöteknik så har jag gjort en intervju med Ola Hildingsson, VD för Domsjö fabriker. Ett bra exempel på vad som händer inom svenska skogsindustrin och bioenergiområdet. 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört med oljans 30,8 procent. Det visar Svebios analys av preliminär statistik. Redan tidigare har man visat att bioenergin ger mer energi än vattenkraften och kärnkraften tillsammans, men nu har bioenergin också passerat oljan. Och skogsråvaran har många nya marknader – se intervjun och förstå vad jag menar.

Välkommen till dialogen i  Almedalen !

Kaj Embren

PS Den svenska strategin på miljöteknikområdet diskuteras den 8 juli mellan kl 14-17 I Länsstyrelsens trädgård på Strandgatan 1 i Visby. Andra event som Respect är involverade som också har beröring till miljöteknik frågorna är BLICC seminariet tisdag 6 juli kl 13.00–15.00 på Teaterskeppet inre hamnen, Visby. Du är också välkommen att träffa mig på minglet på Briggen som ligger i Visby hamn den 5 juli kl mellan 17-22.

Det har nu gått 10 år sedan Global Compact – FN:s initiativ för att stärka företagens engagemang i viktiga samhällsfrågor. Sedan dess har 7000 företag i mer än 135 länder skrivit under Global Compacts 10 principer. Mellan den 23 -25 juni träffas i New York över 1000 VD:ar, ministrar, FN-tjänstemän och ledande NGO:s med en agenda som har sitt fokus på tre viktiga områden

- Agendan för hållbar utveckling
– Ledarskap för förändring
– Resultatinriktad utveckling

I skuggan av diskussionerna om att “business as ususal” inte längre är lösningen på de problem som samhället står inför så kan budskapet från New York få stor betydelse. Både budskap och aktiv handling är centrala.
Global Compact behövs för att ge röst åt ett allt större grupp av företag som förstått att det inte längre är frågan om “business as usual”. Dagligen läser vi exempel på regeringar och företag som misshushållar med pengar som inte används till det de är ämnade för.

Det är min förhoppning att vi får ett kraftfullt budskap från New York på några av de mest “brinnande” frågeställningar som handlar om Klimaträttvisa och Korruption.

Utan klimaträttvisa mellan I- och u-värld så skapas inget långsiktigt förtroende som kan leda fram till ett nytt internationellt klimatavtal. Och trots alla goda exempel på lokala initiativ så måste ändå frågan som lägger grunden för framgång – trovärdighet/hederlighet finnas tillsammans med ett stark ledarskap. Då får det globala arbetet för en hållbar utveckling det stöd det skulle behöva idag.

Kaj Embren

PS Respect startades tillsammans med The Body Shops grundare Gordon – och Anita Roddick för 10 år sedan. Vi har hitills bidragit med Business Leaders Initiative on Climate Change (BLICC ) och Business leadership on Human Rights (BLIHR) och med ett antal affärsprogram på Klimatområdet. De mest framgångrika är vårt arbete med att bla mäta utsläppen av växthusgaser (Svante) som visar på hur affärer och klimatfrågan hänger samman – läs mer www.respect.se

Fred Dubee is born in Canada. He was educated in Canada, Switzerland, Ireland, the United Kingdom and Austria; he joined the automotive industry in 1968 where he spent three decades unevenly distributed in North and South America, Europe and Asia In the spring of 2000, Fred Dubee undertook an assignment to support the preparation of the Global Compact launch and in October 2000, he joined the United Nations as Senior Officer, Global Compact, Executive Office of the Secretary-General. He continues to serve the United Nations as a Senior Advisor and works extensively in China and throughout Asia.

http://www.leaderssummit2010.org

Sunita Narain is an Indian environmentalist and political activist as well as a major proponent of the Green concept of sustainable development. Narain has been with the India-based Centre for Science and Environment since 1982. She is currently the director of the Centre and the director of the Society for Environmental Communications and publisher of the fortnightly magazine, Down To Earth.

www.cseindia.org

Oren Lyons, faithkeeper of the Onondaga Nation, has traveled the world to speak out against environmental destruction and other wrongs committed in the name of ”progress.”

Lyons’ message draws upon the traditions of the Haudenosaunee, or the Six Nations of the Iroquois Confederacy, traditions rooted in respect and thanksgiving for nature. Lyons, 77, frequently cites the Peacemaker, a prophet who instructed the nations hundreds of years ago. www.onondaganation.org

Ett bra verktyg och komplement är det sk CDM-systemet som kan spela en betydelsefull roll i klimatarbetet om det sker på villkor som Utvecklingsländerna och Industriländerna kan ha gemensamma intressen i.

Avsaknad av klimaträttvisa mellan I- och U-värld hotar idag hela överenskommelsen för ett kommande internationellt klimatavtal. U-länders situation tydliggörs dagligen av de allt mer förekommande reportagen som handlar om översvämningar, torka, konflikter och som har sin utgångspunkt i klimatförändringarna och bristande resurser.

En samsyn byggt på förtroende mellan mellan I- och U-länder är en förutsättning för att vi skall få ett hållbart klimatavtal.

Rättvisefrågorna måste få en större plats i förhandlingarna som tar tag i de verkliga vardagsinnehållet som handlar om innehåller rättvis resursfördelning, korruptionsrisker och byråkratiproblem. Det finns bara en modell som löser dessa problem och det är samarbete. Samarbetet måste löna sig och det måste finnas vinnare på båda sidor av förhandlingsbordet.

Men, vid sidan av förhandlingsborden så pågår det faktisk en utveckling på marknaden som inte har uppmärksammats tillräckligt och som borde få både politiker och företag att börja intressera sig för.

Vi vet att idag så omfattar EU:s handelsystem med utsläppsrätter ca 12000 industrianläggningar som svara för ca 50 % av EU ländernas totala utsläpp. Här finner vi energiintensiva industrier som kraftproducenter, cementfabriker, stålindustrier och pappersmassa industrier mfl. Här är det givet att deras egna energieffektiviseringsprogram och resursanvändning skall vara en central del i arbetet för att reducera utsläppen och ta sitt klimatansvar.

CDM systemet utgör en mindre del i detta arbete, men ändå en viktig del av systemet med utsläppsrätter, och särskilt i relation till U-länderna. Vi har idag nära 1000 CDM projekt i 50-talet utvecklingsländer. Endast 23 av dem är i Afrika. Vi behöver en kreativ utveckling för att finna metoder som skulle underlätta relationerna mellan U-världens lokala marknad och I-världens större företag.

De flesta av de stora industriaktörer har av naturliga skäl inte mycket relationer med U-länderna när vi tittar på deras underleverantörer. De företag som dock har ett stort antal underleverantörer i U-länderna tex företag som IKEA, H&M, Coca-Cola, Mark&Spencer, Carrefour, ASDA, NIKE och Wal-Mart är oftast inte involverade i CDM utvecklingen inom handelssystemet. Men, de har stor kompetens om hur man måste bygga relationer med lokala producenter i U-länderna.

Många arbetar med gröna underleverantörs system och frågan om hållbar utveckling har fått prioritet i deras marknadsmodeller för ett hållbart företagande. Allt fler i dessa multinationella företag kräver att underleverantörerna rapporterar utsläppen av växthusgaser.

Ett samarbete mellan marknadens aktörer där de stora utsläppsföretagen i handels systemet lär av med företag med många underleverantörer i U-länderna skulle ha 6 viktiga förtjänster:

1. Säkra kvaliteten på den lokala nivån i U-länderna.

2. Minska riskerna för korruption och byråkrati

3. Öka intresset för investeringar i klimatprojekt även utanför CDM i U-länderna

4. Stärka hållbarhetsarbete i både I- och U-länder

5. Fler kvalitetsstarka CDM-projekt och ökad handel

6. Marknadssamarbete för effektivare utnyttjande av kompetens

Härigenom tar man vara på en existerande struktur med bra logistik i relation till många U-länder och ökar intresset för ett bättre CDM system där hållbar utveckling får en bättre ställning.

Därför är det lovande och inspirerande att Sida nu utvecklat sin syn i det sk Business for Development – B4D som kan bli en starkt svenskt bidrag till att allokera resurser för en starkare hållbar utveckling i U-länderna baserade på en vinn-vinn situation i både U- och I-länder. Vid Sida senaste konferens i Härnösand 17-19 Maj deltog ett stort antal utvecklingsländer i Afrika som kan bli betydelsefulla aktörer i de fortsatta samtalen kring Sidas nya B4D program. Låt oss hoppas att detta kan bli ett bra svenskt inspel inför de kommande förhandlingarna om ett nytt internationellt rättvist klimatavtal.

Kaj Embren

Kaj Embren, Spero Executive Coach, interview with Gunter Pauli, a world-renowned innovator whose entrepreneurial activities span business, culture, science, politics and the environment. He is dedicated to design and implement a society and industries, which respond to peoples needs using what is available from nature.

Nästa sida »